Subscribe
now to receive all the new
music
Nordvis releases,
including
132 back-catalog items,
delivered instantly to you via the Bandcamp app for iOS and Android.
You’ll also get access to
subscriber-only
exclusives.
Learn more.
Vågorna smeker längs skutans skrov
Deras svallande sus på mig kallar
Ner i djupet där allting förgås
Nu finns inget som kan få mig att stanna
Vinden viner och kyler min själ
Den fyller mitt ensamma segel
Med kursen mot havets oändlighet
Fjättrad och surrad vid reling
Vad kommer att återstå, när jag på min färd ger mig av?
Här fanns ingenting förut, enbart ekande tomhet, en pinande grymhet
Bara i drömmarnas flyktiga värld fick jag ro, med ett svar
På frågor som jag aldrig ville ställa, mig själv inför
Av dess innebörd
Tusentals löften lämnar jag bakom mig, lika brutna som viljan att leva
Det finns ingen mening att bära på dem
Det finns ingen orsak att sörja
Tusentals bördor lämnar jag bakom mig
Det finns ingen mening att släpa på dem ensam
Allena står jag vid rodret till slut
Och följer kompassens beslutsamma nål
Skär genom natten mot vinterns evighet
En början, ett slut, ett mål
Aldrig mer skall solen gå upp
Lanternan skall för alltid brinna ut
Det enda ljuset är himlen som står i brand
Det har kallat på mig, det har gett mig sin hand
Jag har inget kvar att dölja
Mitt enda plagg är nu min hud
Som om någon skulle sörja
Som om det fanns en gud
Som om slutet var en början
Och döden ett förbud
Som om tystnaden var ljud
Och ljudet en benådning
Allena står jag vid rodret till slut
Och följer kompassens beslutsamma nål
Skär genom natten mot vinterns evighet
En början, ett slut, ett mål
Aldrig mer skall solen gå upp
Lanternan skall för alltid brinna ut
Det enda ljuset är himlen som står i brand
Det har kallat på mig, det har gett mig sin hand
Både bröd och byte skänker jag till er
Vårens varma vindar sänder jag till er
En möjlig led att färdas bereder jag för er
Bortom kartans gränser där väntar jag på er
När himlens portar öppnas, då ljuder åskans muller
Och den som slumrar vaknar, nu när världen skall gå under
Om äventyret lockar så har ni mig
Om era grödor ruttnar så har ni mig
Om vägarna är långa så har ni mig
Om ni faller offer så är det för mig
Kom, kom eld
Kom, kom regn
En väldig flod skall komma som tornar över berg
Och världens alla murar skall åter bli till sand
Vågorna skall skölja med kyla och med salt
Oceanen den skall täcka det som förut varit land
Kom, kom eld
Kom, kom regn
Mörkrets infall kom tidigt
I skyn lyste månen ny
Morgonens strålar gömdes bak dis
På en dag som just börjat gry
Skuggan från en ensam gestalt
Som sorgfylld och mätt mottog ödets oblat
Bredde sig ut på törnrosens bädd
Och blev ett med sorg och hat
Strandlinjens slipade stenar
Täckta med tång och vattnets salt
Utav vågornas svall och av tårars fall
Ifrån gråten av ett barn
Kom eld, kom regn, kom som en fiende, fall som en vän
Härda mitt pansar, vässa mitt svärd, göd nu den kropp som tomheten närt
Kom eld, kom regn, kom ge mig tröst i formen av hämnd
Skulden hos fadern som utgöt sitt blod skall ledsaga sonen likt en strömmande flod
Ditt svek var allt, allt du gav
En riven duk mitt ynka arv
Ett trasigt segel - ditt testamente
Ej ens en kropp för din grav
Vägen som ligger för mina fötter
Har stakats ut av ditt val
Men mina steg skall på den vandra
Utan stöd, utan lots
Människors anleten döljs utav din hägring
Vårens doft är ersatt av stanken från ditt lik
Platsen där jag bor har blivit till en spökstad
Maran sitt på mitt bröst och skrattar med din röst
Jag har inget mål - det var därifrån jag flydde
Ett himmelskt ljus jag sökte men brändes av dess sken
Helvetets eldar bleknar mot dess hetta
Låt mig nu förintas och slukas av dess glöd
Jag försöker skrika men får inte luft
Min puls är plötsligt så svag
Det är någonting som kryper i min kropp
Någonting som lever, men det är inte jag
Av stoft är du skapad och stoft du förblir
Och efter ditt liv är det stoft som tar vid
Solen den lyser i likgiltighet
När valvet det brister och skyn faller ner
Jorden skälver av hornens dån
Och synden går nu från en fader till son
Kom eld, kom regn, kom tillbaka, kom återigen
Vinden drev mig till mitt fördärv, jag vilar nu i en flammande härd
Jordfäst is an old Swedish word for being buried, loosely translated to ”attached to soil”. In their songs, they unearth the
grim past of the Scandinavian peninsula, channeling the long-forgotten cries of people that once lived. The lyrical themes focus on the meagerness of mankind when faced with the forces of nature and how humans tend to become the very evil that they are trying to fight....more
supported by 85 fans who also own “Kom eld, kom regn”
Outstanding! This is the word to describe not only "Strävan", but Murg, as a proficient, unique swedish duo. Their ability to craft ferocious hymns, unsophisticated but with plenty of variety and melodic settings is truly impressive. This is an album that stayed with me over the years and I am sure I will keep it close for many years to come. And after hearing it hundreds of times, it still gives me the chills. Timeless, greatly atmospheric and catchy, this is, beyond doubt, a masterpiece! Umbra Cornuta
Bridging Nordic black metal with traditional Celtic folk, the Idaho crushers forge heavy music with a heroic medieval spirit. Bandcamp New & Notable Oct 11, 2023
